Död o Återfödd´s Blogg – Hare Krishna, kära älskade vänner!

NASA BLUFFAR – MÅNENS DIAMETER 110 KM, INTE 3 476 KM = Månskuggan under solförmörkelser !!!

Posted on: 3 oktober, 2017


 

MÅNENS DIAMETER ÄR ENDAST 110 KM, INTE 3 476 KM !!!

BEVISAS AV MÅNSKUGGAN UNDER SOLFÖRMÖRKELSER  :yes::yes::yes:

 

Man kan inte se någonting av solen längs med månskuggan, skuggan som månen kastar på jorden, i ett 110 km brett stråk som passerar delar av jorden under en total solförmörkelse.

Varför?

Jo, för att det är området av jorden som befinner sig i en perfekt rät linje med solen och månen, där månen totalt blockar och förmörkar solen (umbra), där inget direkt solljus träffar jorden. Eftersom månskuggans bredd är 110 km, så måste ju givetvis även månens egen diameter vara 110 km. Hade månen verkligen varit 3 476 km i diameter, så skulle ju givetvis även dess skugga täcka 3 476 km av jorden. Elementär astrofysik!

 

Illustrerad Vetenskap:

http://illvet.se/universum/solsystemet/solformorkelse/sa-uppstar-en-solformorkelse

”Vid en total solförmörkelse täcker månen hela solskivan, så att solens strålar skyms, dvs inget direkt solljus träffar jorden.”

 

Enda säkra sättet ta reda på månens diameter – Mäta dess fysiska skugga på jorden, vilken alltså är 110 km, som vi ser bevis för här från en total solförmörkelse. Lägg märke till att det inte finns någon 3 000 km stor ”halvskugga” runtom den mörka umbra, månskuggan. Penumbra har ingenting med månens skugga att göra, bara att området befinner sig nära månskuggan, i en nära vinkel där månen fortfarande partiellt förmörkar solen.

 

mir-13.jpg

 

Att hävda att månskuggan på 110 km, bara skulle utgöra 1/32 av måndiametern, är lika absurt som att hävda att en basketboll ute i solskenet skulle kasta en skugga liten som en stenkula…

:lol:  :whoco5: :lol:

 

Eftersom hela solskivan faktiskt täcks av månen (bägge med en vinkeldiameter på 0,53 grader under totala solförmörkelser), så är det ju en fysisk omöjlighet att månens diameter skulle kunna överstiga månskuggan som månen kastar på jorden under totala solförmörkelser, dvs 110 km.

 

Umbra = Månskuggan. Umbra faller inom det område av jorden som befinner sig i en perfekt rät linje med solen och månen, där månen blockar solen totalt. Att månskuggan endast blir 110 km bred, är ju ett obestridligt bevis för att månens diameter inte kan överstiga 110 km.

 

NASA-Great-American-Eclipse-Map-Edited.png

 

Att man exempelvis i Orlando, under totala solförmörkelsen 21 augusti 2017, bara några tiotal mil från månskuggans passage, inte såg mer än 85% av solförmörkelsen (penumbra, partiell solförmörkelse), bevisar ju bortom allt tvivel att Orlando befann sig utanför zonen där månen befann sig i perfekt rät linje mellan jorden och solen. Att månskuggans zon är 110 km bred, innebär ju givetvis att måndiametern utgör densamma. Att Orlando befann sig i penumbra, betyder att man befann sig utanför månskuggans passage (Path of Totality). utanför månkroppens vinkeldiameter. Månskugga förekommer endast som umbra, endast under totala solförmörkelser.

 

Penumbra = Partiell förmörkelse, nära månskuggan. Penumbra är området där man ser solen partiellt förmörkas (olika procent). Penumbra befinner sig alltid i solsken, ett område som alltså inte befinner sig i någon som helst månskugga. Penumbra har inget att göra med att partiellt, delvis befinna sig i månskugga, halvskugga, som många har förletts att tro. Antingen befinner man sig i månskugga (vid total 100% solförmörkelse, umbra), eller så gör man det inte. Finns inga mellanlägen som att befinna sig i 80, 85, 90, 95% månskugga, befinnande sig hundratals kilometer från umbra. Penumbra har bara att göra med hur stor del av solen (aldrig 100%) man ser förmörkad från en viss given vinkel, vid sidan om månskuggan/månkroppen.

 

UmbraPenumbra.png

 

 

Solljuset färdas till jorden i parallella strålar, givetvis även under totala solförmörkelser, då månen totalt skymmer solljuset. Detta är ett utmärkt bevis för att månskuggor under totala solförmörkelser aldrig kan bli konformade, ens om solstrålarna var nästintill parallella.

Etablerat som ett vetenskapligt faktum:

https://physics.stackexchange.com/questions/155075/what-makes-suns-light-travel-as-parallel-beams-towards-earth

 

NASA:s vilseledande illustrationer med konformad månskugga under totala solförmörkelser, har lurat en hel värld. Att umbra, månskuggan, i nedanstående illustration visas konformad, så att den blir mycket mindre än månen, beror på att man återger vinkeln på solstrålarna mot månen och jorden som icke-parallella, vilket är grovt vilseledande. 

 

895px-Geometry_of_a_Total_Solar_Eclipse.svg.png

 

 

NASA vilseleder världen när de hävdar att partiella och ringformiga solförmörkelser skulle orsaka månskuggor på jorden. Månen kastar ingen som helst skugga på jorden vid områden där dessa former av solförmörkelser råder. Helt enkelt för att månskugga endast kan uppstå vid total solförmörkelse, och då endast i ett 110 km brett band, eftersom månens diameter just är 110 km.

https://eclipse.gsfc.nasa.gov/SEcat5/SEmapkey.html

 .

Eclipse Type

There are four basic types of solar eclipses:

  1. Partial – Moon’s penumbral shadow traverses Earth (umbral and antumbral shadows completely miss Earth).
  2. Annular – Moon’s antumbral shadow traverses Earth (Moon is too far from Earth to completely cover the Sun).
  3. Total – Moon’s umbral shadow traverses Earth (Moon is close enough to Earth to completely cover the Sun).
  4. Hybrid – Moon’s umbral and antumbral shadows traverse Earth (eclipse appears annular and total along different sections of its path). Hybrid eclipses are also known as annular-total eclipses.

 

:beer: :beer: :beer:

 

 

Varför illustrationer visar både umbra och penumbra, torde bero på att man känner till att månskuggan fysiskt måste motsvara måndiametern, eftersom solstrålarna är parallella. Med tanke på att månskugga endast finns i umbra, samt att månskuggan måste motsvara måndiametern, så ger ju det vid handen att måndiametern absolut inte kan vara mer än 110 km. Att man lägger till penumbra i ekvationen som en sorts skugga, kan endast bero på att man vill täcka upp för de 3 366 km som man inser fattas av månens officiella diameter på 3 476 km. Detta gör man genom att lura oss att solstrålarna inte skulle vara räta.

 

a09b74fd721ebfaec7cd5cecd5f25e01.jpg

 

Eftersom bredden på månskuggan som kastas på jorden under totala solförmörkelser endast är 110 kilometer, så måste ju givetvis även månens diameter vara 110 km. NASA hävdar sjukt nog att månens diameter är 3 476 km, dvs närmare 32 gånger större (!) än sin egen skugga. En enorm diskrepans mellan ett objekt och dess skugga. Fullständigt absurt att månen endast skulle kasta 3,2 % skugga, med tanke på att 100 % av solskivan täcks. Det är ungefär som att en basketboll ute i solskenet skulle kasta en skugga liten som en stenkula…

 

 

EXPERIMENT MED TENNISBOLL – BEVISAR ATT MÅNSKUGGAN INTE KAN VARA KONFORMAD:

 

Tennisboll: 6,7 cm i diameter, skymmer solen helt till ett avstånd på lite drygt 7 meter.

Tennisbollens umbra vid husväggen 6,7 cm = Tennisbollens diameter

 

Umbra vid 1 meter = 6,7 cm

Umbra vid 2 meter = 6,7 cm

Umbra vid 3 meter = 6,7 cm

Umbra vid 4 meter = 6,7 cm

Umbra vid 5 meter = 6,7 cm

Umbra vid 6 meter = 6,7 cm

Umbra vid 7 meter = 6,7 cm

 

Enligt den flummiga konformsteorin så ska umbra minska ju längre bort man placerar tennisbollen (redan vid 4 meter så ska umbran vara mindre än 3 cm, efter 7 meter ingen umbra alls), men mitt vetenskapliga experiment med tennisbollen bevisar att skuggan från ett objekt ute i solskenet inte blir mindre och mindre ju längre bort det befinner sig.

Slutsats?

Jo, eftersom tennisbollen inte påverkades det minsta av att solen är 1,6 miljarder gånger större än tennisbollen, den hade konstant storlek på sin umbra (ingen konformad skugga bildades), så ger ju det vid handen att även månen torde ha konstant storlek på sin umbra (110 km – månens diameter), dvs månskuggan blir aldrig konformad, och därmed kan månens diameter omöjligt vara 3 476 km, som NASA påstår.

 

:beer: :beer: :beer:

 

Solens och månens vinkeldiametrar varierar något, växlar beroende var på ekliptikan (elliptisk) de befinner sig i sina omloppsbanor kring jorden. Genomsnittliga vinkeldiametern för både solen och månen ligger kring 0,53 grader, därav att solförmörkelser och dess månskuggor (umbra) torde vara ett utmärkt sätt att ta reda på måndiametern.

Om 1 definierar medelavståndet till månen, så växlar avståndet till månen i ett intervall mellan 0,94-1,06.

Ungefär 50% av alla solförmörkelser är totala (månen täcker solen helt, 110 km månskugga), 50% är ringformiga (solen något större, ingen månskugga alls). Vi tar inte med här i beräkningen partiella solförmörkelser, som inte ger oss någon vägledning kring solens och månens relativa storlekar vid tidpunkten de sker, men borde naturligtvis statistiskt vara 50/50.

0,94-1,00 – Totala (100%) solförmörkelser, månskuggan 110 km.
1,00-1,06 – Ringformiga solförmörkelser, ingen månskugga alls, 0 km.

 

Någonstans kring 1,00 av medelavståndet till månen, växlar totala solförmörkelser med 110 km månskugga, 0,94-1,00, tvärt över till ringformiga solförmörkelser med ingen månskugga alls, 1,00-1,06.

 

Eftersom månskuggan aldrig gradvis minskar ner från 110 km till ingen månskugga alls (det är antingen eller som gäller), så kan därmed månskuggan aldrig vara konformad.

Detta accentueras ytterligare av att månskuggan ej heller ökar gradvis uppåt från 110 km, ju närmare månen befinner sig jorden vid totala solförmörkelser, från 1,00 till 0,94. Logiskt måste ju detta därmed innebära, att hur nära jorden man än skulle flytta månen, från 0,94 till 0 då den skulle ligga an mot jorden, att månskuggan alltid skulle ligga kring 110 km, vilket alltså bör vara månens diameter.

 

Att månskuggan är 110 km, utgör ett obestridligt bevis för att även månens diameter måste vara 110 km. Speciellt med tanke på att månskuggan uppenbart inte alls kan bli konformad, som NASA:s illustrationer försöker ge sken av, eftersom solljuset når jorden i parallella strålar.

Hur i Herrens Namn kommer det sig att månskuggan som kastas på jorden under totala solförmörkelser endast är 110 km, om nu inte även månens diameter är 110 km?

 

SLUTSATS:

 

Enda säkra sättet att ta reda på månens diameter, är att mäta dess fysiska skugga på jorden under totala solförmörkelser, dvs 110 km!

Månens diameter måste de facto vara 110 km, inte 3 476 km som de vilseledda astronomerna hävdar. Detta går inte att komma ifrån!

 

:beer: :beer: :beer:

 

OBESTRIDLIGA FILMBEVIS FÖR ATT MÅNEN INTE ÄR STÖRRE ÄN 110 KM – DÖDSSTÖTEN FÖR NASA:s MÅNBLUFF:

 

 


 

 

NASA:s officiella medelavstånd till månen, 384 000 km, är faktiskt alldeles för långt bort från jorden för att överhuvudtaget kunna orsaka månskuggor på jorden under solförmörkelser, varför astronomer nu i ren desperation har tvingats lansera teorin att solens förmodade storlek inte kan stämma:

 

 

 

Med tanke på att astronomerna har missuppfattat månens och solens storlek, så torde de ju givetvis ha fel även vad gäller avståndet till dem!

 

Att vi med en liten handkamera som Nikon Coolpic P900 kan zooma in månen och dess detaljer, dessutom med knivskarp bildskärpa, så kan ju månen omöjligt befinna sig så långt bort som 384 000 km från jorden, utan snarare på ett avstånd av ca 12 000 km, vilket vi får om vi dividerar 384 000 med 32, som är så många gånger mindre som månens diameter är från NASA:s påståenden:

 

 

 

Flat Earth-rörelsen torde ha rätt, i ljuset av allt detta, där både månen och solen är mycket närmare, och därmed mycket mindre än vad som basuneras ut av dagens heliocentristiska astronomer.

 

Matematiska bevis via trigonometri för att även solen faktiskt befinner sig väldigt nära jorden:

 

 

 

 

Eratosthenes beräkningar av jordens omkrets motbevisas här. Han tog inte hänsyn till den refraktion, brytning som orsakas av atmosfären och kom därmed till den falska slutsatsen att jorden är en glob.

Med refraktion inberäknad så är jorden platt som en pannkaka, matematiskt bevisat här:

 

 

 

Att jorden är platt och cirkelrund som en pannkaka, plan jordskiva, är något som vinner stort gehör i världen, runt hela vårt plan, ett veritabelt astronomiskt paradigmskifte på gång.

 

På min blogg kan ni ta del av en massa experiment, observationer och vetenskapliga bevis för att jorden de facto är ett cirkelrunt plan, inte nån planet. Nätets allra bästa Flat Earth-videor samlade här:

https://snilleblixten.net/2016/09/30/jorden-ar-platt-bevisas-nu-av-laserexperiment/

 

 

FLASHBACK FORUM:

Intressant i sammanhanget är att jag för bara några dagar sedan publicerade ett inlägg kring just denna mån-anomali, 110 km vs 3 476 km, på Flashback forum, astronomi:

https://www.flashback.org/t2877357

”Månens skugga på jorden vid solförmörkelser 110 km – NASA hävdar månen är 3 476 km?”

På bara fem dagar så har fler än 12 000 redan läst inlägget, med närmare 200 svar, men ännu har ingen astronom lyckats förklara anomalin, och de flesta som kommenterar i tråden verkar inte ha en susning om vare sig astronomi eller astrofysik…

Eftersom ingen astronom kunde förklara varför månskuggan endast blir 110 km, så förpassades tråden hastigt till Konspiration, där ett helt koppel av Flashbacks multikonto-troll huserar (modsen alltid på deras sida, ertappats med att använda sig av flera konton på konspiration), för att få övertaget i diskussionerna.

Rabiata yrkesförnekare som trollar och saboterar (även modsen deltar, trollkonton) i alla högklassiga konspirations-trådar, såsom Chemtrails, Flat Earth och Geocentrismen. Dessutom tillåts endast 1 tråd av vardera på hela forumet, samtidigt som det inte tycks finnas några som helst begränsningar kring att skapa trådar om exempelvis hasch, porr och trump…

 

 

TILL DISKUSSION:

 

Hur kommer det sig att vi inte fått lära oss månens verkliga diameter, 110 kilometer?

Förmodligen för att NASA (frimurarorganisation) och makteliten vill få oss att tro på det sjuka materialistiska flummet att jorden är en snurrande boll, som kutar omkring runt solen i universums periferi…

Att få oss att tro att universum trollade fram sig själv från ingenting och att det inte finns någon mening med livet, ingen Gud, inget liv efter detta, vi ska bara konsumera och slita och slava för överheten. Vi ska fås att tro på förnuftsvidriga ateistiska slump- och hokuspokusteorier som Big Bnag och emolutionen…

 

Gå in i kommentarsfältet och ge oss en förklaring till hur det kommer sig att bredden på månskuggan under solförmörkelser är så lite som 110 kilometer, om ni tror att månen är 3 476 kilometer i diameter som NASA påstår…

Lycka till!

 

 

sun-moon-flat-earth

 

 

Må frid, lycka och Gudskärlek råda och äga er, önskar jag er alla av hela mitt hjärta, själens och Översjälens boning, Guds lokaliserade immanenta aspekt, den Helige Anden, Samvetets röst – Herren vare med er!

Aum, Om tat sat, Hare Krishna Hjärta

Eder evigt tillgivne,
Död o Återfödd, Fick en Snilleblixt

 

.

Annonser

103 svar to "NASA BLUFFAR – MÅNENS DIAMETER 110 KM, INTE 3 476 KM = Månskuggan under solförmörkelser !!!"

Vad har ni för teorier?

Varför bluffar frimurarorganisationen NA(ZI)SA så grovt kring månens och solens storlekar och avstånd från jorden?

De har ju vanan inne så att säga, med tanke på Månkonspirationen 1969, fotoshoppade CGI-bilder av jorden som en glob, lögnerna kring satelliter, ISS etc…

Gilla

Hej!
”Praktiskt taget parallella strålar”, skriver du. Inte fullkomligt parallella, för om solljuset skulle färdas i fullkomligt parallella strålar, hur skulle du då kunna se hela solen? Skulle du inte bara kunna se en del av solen lika stor som, tja, din pupill?

Men med tanke på att du kan se hela den del av solen som är vänd mot jorden, betyder det då inte att det ljus som når din pupill kan sägas bildar en kon?

Gilla

Hej Magnus!

Om den rådande astronomin stämmer, som hävdar att solstrålarna praktiskt taget är parallella, så kan inte månskuggan bli konformad:

https://physics.stackexchange.com/questions/155075/what-makes-suns-light-travel-as-parallel-beams-towards-earth

Dessutom så skulle den ändå inte kunna bli konformad, med tanke på att månen uppenbarligen täcker hela solskivan vid totala solförmörkelser.

Eller hur?

Gilla

De är ”praktiskt taget” parallella, vilket duger för att förklara vissa fenomen och att t.ex. skuggor inte växer när föremålen som skuggar höjer sig några meter eller så över marken. Men de är inte FULLKOMLIGT parallella, vilket framkommer även på sidan du länkar till. OM de vore fullkomligt parallella skulle du inte kunna se hela solskivan: solstrålarna når dina ögon både från mitten av solskivan och från ytterkanten. De solstrålarna MÅSTE forma en kon för att nå din pupill.
Och eftersom månen är så pass långt bort, och solen så pass stor, så innebär ”den rådande astronomin” att jo, skuggan kan visst bli konformad. Och att ”månen täcker hela solskivan” innebär ju bara att betraktaren befinner sig inom umbran. Det är väl typ en perspektivfråga.

Gilla

Praktiskt taget parallella innebär per automatik inte fullkomligt parallella.

Nånting som är konformat har en spetsig topp, vilket absolut inte kan bildas av en sol med praktiskt taget parallella strålar.

Månen så pass långt bort?

Solen hävdas vara 400 ggr längre bort än månen, och tar därmed ut solens 400 ggr större storlek, alltså kan skuggan omöjligt bli konformad.

Står ju på NASA:s hemsida (länken har du i inlägget) att totala solförmörkelser endast orsakar umbra, ingen penumbra, alltså kan inte månskuggan bli konformad!

För att inte tala om en skugga som är närmare 32 ggr mindre än månens diameter, som hävdas vara 3 476 km. Det hela går omöjligt ihop!

Såvida nu inte månens diameter faktiskt är 110 km… 😉

Gilla

Om vi börjar här:
om alla solstrålar är parallella, och solen är större än din pupill, hur kommer solstrålar in från hela solskivan genom din pupill?

Gilla

Det är dagens astronomi som hävdar att solen befinner sig så otroligt långt bort att strålarna blir praktiskt taget parallella. Men som du kan se från mitt inlägg, så befinner sig både solen och månen väldigt nära jorden, alltså långt ifrån parallella solstrålar till jorden:

Gilla

Magnus, märker du vad mycket närmare solen måste vara jorden, än vad astronomerna påstår?

Gilla

Du svarade inte på min fråga. Hur kommer parallella solstrålar från hela solskivan in genom din pupill?

Gilla

Fråga astronomerna som hävdar att solstrålarna är praktiskt taget parallella, eftersom de tror att solen befinner sig 150 000 000 km bort från jorden…

Gilla

Jaså jag fick inte svara fler gånger?
Och du undrar varför du blir utkastad från Flashback och så? Haha.

Gilla

Nu gick det visst bra, men mina två tidigare försvann. Finns det någon gräns för hur många man får skriva per dag?
Nåja, då kan jag väl försöka komma ihåg vad jag skrev som försvann… 🙂

Gilla

Till skillnad från Flashback, så kör inte jag med censur!

Har inte avlägsnat en endaste kommentar från dig.

Gilla

På Flashback har censuren åter slagit till…

Publicerade en tråd som bevisar att månskuggan (umbra) aldrig kan vara konformad, för i så fall skulle det finnas massor med solförmörkelser med mindre månskugga än 110 km.

En av modsen låste min tråd, måste ha blivit sur när ingen astronom kunde bevisa att månskuggan är konformad, kom bara med ett tomt påstående att umbras storlek växlar, men kunde inte ge ett endaste exempel:

https://www.flashback.org/t2881289

Gilla

Så bra att du inte tar bort kommentarer. Jag gissar att bloggsystemet rensar bort poster det tror är spam…
Hur som helst, det är framför allt två saker som ställer till det för din förståelse för månförmörkelserna (förutom din bergfasta tro, som ju gör att du inte skulle acceptera förklaringarna även om du förstod dem):

För det första:
– umbran och penumbran finns alltid där, de är ju delar av skuggan som bildas när månen blockerar solstrålarna (undantaget månförmörkelser när månen hamnar i jordens skugga).
– avståndet mellan jorden och månen varierar. När månen passerar mellan solen och jorden, kastas en skugga på jorden. Är avståndet så stort att den konformade umbrans spets inte når jorden, ses ingen total solförmörkelse någonstans från jorden (men partiella kan ses från varsomhelst inom penumbran, och annulär från penumbrans mitt). Om avståndet är kortare så att umbran når jordytan, ses en total solförmörkelse _just därifrån_. Utanför umbran finns fortfarande penumbran, så från övriga skuggade delar av jordytan ses en partiell solförmörkelse.

Var finns uppgiften om att en total solförmörkelse ”endast orsakar” umbra? Nasalänken fungerar inte, och påståendet är helt enkelt helt fel och av dig feltänkt. Månen orsakar inte olika umbror/penumbror beroende på olika typer av solförmörkelser; solförmörkelser är vad som betraktas från berörda delar av jorden när månen passerar i vägen för solstrålarna, och ser olika ut beroende på det aktuella avståndet mellan månen och jorden – och ser olika ut från olika delar av jorden.

För det andra: du hakar upp dig på det där med ”praktiskt taget parallella”. De är parallella nog för att man ska förstå hur solstrålar och skuggor beter sig vid jordytan, men de är inte _helt_ parallella (för då borde du inte kunna se hela solens yta) och över de stora avstånd det gäller, och de inblandade himlakropparnas relativa storlek, så är det fullt tillräckligt för att skapa de skuggor som astronomin beskriver.

Det är ju _det_ som ”dagens astronomi” säger, och det väldigt exakt – men du fokuserar bara på ”praktiskt taget parallella” vilket dels inte är något särskilt vetenskapligt begrepp, och som du dessutom själv skrivit inte är samma sak som ”fullkomligt parallella”. Ska du vara _ärlig_ om vad ”dagens astronomi” säger så måste du ju erkänna att det är de _inte helt parallella_ strålarna som gäller.

Sen är det ju ganska rejält missvisande att prata om att ”NASA bluffar” – de här sakerna är ju inte precis något som NASA har någon sorts ensamrätt på… och beräkningar på månens och solens storlekar har man ju hållit på med i ett par tusen år åtminstone.

Gilla

1. Vad jag menade är att där totala solförmörkelser syns, finns endast umbra (månskuggan), medan under partiella solförmörkelser finns ingen månskugga, men man ser solen förmörkas partiellt (penumbra). Givetvis kan man se solen förmörkas partiellt även under totala solförmörkelser, men då endast om man befinner sig vid sidan av månens kropp, som alltså uppenbarligen är 110 km i diameter.

2. Har ändrat på ”praktiskt taget parallella” i min text, eftersom solstrålarna uppenbart måste träffa jorden helt parallellt, för annars skulle ju inte totala solförmörkelser eller månskuggor kunna uppstå.

Totala solförmörkelser kan endast uppstå när vinkeldiametrarna på solen och månen är exakt lika stora (avstånden varierar), dvs 0,53 grader på både solen och månen. Då blir givetvis även solstrålarna helt parallella, eftersom de inte viker av inåt mot jorden, vilket de gör när månen befinner sig längre bort från jorden, då solen verkar större än månen, då alltså inga totala solförmörkelser inte kan uppstå.

Gilla

Hm, du verkar ännu inte (vilja) förstå.

1. Självklart märker man bara av umbran när man är i den, och inte penumbran. En ljusare skugga (penumbran är fortfarande månskugga) kan inte ”överrösta” en mörkare skugga.

2. Jag upprepar detta: om solstrålarna vore helt parallella, skulle du inte kunna se hela solen, utan bara de solstrålar som strålar rakt mot dina pupiller, och sålunda en lika stor del av solen.
Vinkeldiametrarna är endast relativa mått. Och nu menar du plötsligt att solstrålarna viker av inåt mot jorden då månen befinner sig längre bort..? Jag förstår inte hur du tänker. Menar du att solstrålarna beter sig olika beroende på månen? Är strålarna plötsligt _inte_ parallella när månen är längre bort?
För annars så demonstrerar ju annulära solförmörkelser ganska bra hur solstrålarna omöjligt kan vara helt parallella: den större solen skickar strålar från kanterna runt hela den synliga ytan, runt hela månens synliga yta, in i din pupill. Med din logik borde månen (och solen) då vara mindre än en centimeter i diameter. (Se bilden du själv lagt upp, med ”THIS is not?”. Även om solen skulle vara ännu mindre i förhållande till jorden, så skulle ju aldrig alla de där streckade linjerna kunna träffa just ditt öga på samma gång.)

Nånstans tror jag att du faktiskt _kan_ förstå det här. Du tror ju ändå att solen är större än månen – du förnekar nog inte annulära solförmörkelser. Men du vägrar bara ta in att det enorma avståndet som gör att strålarna är NÄSTAN är parallella, ändå vägs upp av att solen är så ofantligt mycket större.

Gilla

1. Återigen, penumbra har absolut ingenting med nån månskugga att göra (man står i solljus), endast med att man står utanför månskuggan, samtidigt som man ser en viss procent av solen förmörkas.

2. Eftersom du anser att solstrålarna inte är parallella, så måste jag fråga dig, vad är vinkeln på solstrålarna som når jorden?

Gilla

1) Då använder du din egen definition på penumbra. Men att man ser en viss procent av solen förmörkas innebär ju att man inte nås av de solstrålar som kommer från den förmörkade delen av solen.
2) Du menar skillnaden i vinkel mellan, säg, de strålar som kommer från ”norra” delen av solen jämfört med strålarna från ”södra” delen av solen, eller ”västra” eller ”östra”? Jag vet faktiskt inte på rak arm, men återigen så är ju det faktum att solstrålar från _alla dessa delar av solskivan_ ett direkt bevis på att solstrålarna inte _kan_ vara exakt parallella.
Vet inte hur stor du själv menar att solen är, men om den så var 400 m bred på 400 meters avstånd(som i ditt tankeexperiment) så skulle du inte kunna se hela solskivan om alla strålar var parallella. Förenklat, om du stod där strålarna från mitten av solskivan träffade när solen stod högt på himlen, så skulle ju solstrålarna från ytterkanten hamna ett par hundra meter bort och _inte nå dina ögon_. För att se hela solen _måste_ strålar från ytterkanten även stråla ”inåt”.
Precis samma sak är det på riktigt, bara det att solen är ofantligt mycket längre bort, MEN ofantligt mycket större. Så det blir helt enkelt bara ”nästan” parallella strålar.

Gilla

1) Oavsett om du nås av 1% eller 99% av solstrålarna, så står du inte i någon månskugga. Månskugga kan endast uppstå när 100% av solstrålarna täcks av månen, dvs under Totala solförmörkelser.

2) Håll en tennisboll en liten bit från en husfasad under en solig dag. Kommer skuggan från tennisbollen någonsin bli mindre än själva tennisbollen? För att inte tala om 32 gånger mindre, som NASA hävdar att månskuggan (110 km) blir under Totala solförmörkelser, jämfört med vad måndiametern (3 476 km) hävdas vara…

Gilla

1) Vad betyder ”penumbra”? ”Nästan skugga”, eller ”halvskugga”. Även om du inte känner det, så är det ju ett självklart faktum att du nås av mindre solstrålning när en del av solen skyms av månen. Månen är i vägen för en viss procent av strålarna från solen. Annars hade det inte varit någon partiell förmörkelse. Men det resterande solljusets styrka gör det svårt att direkt känna av det.
2) Där har du faktiskt lite rätt men mest fel. Ju längre från väggen du rör tennisbollen, desto suddigare kommer kanten på skuggan att bli: det är umbran som krymper och penumbran som växer. Tillräckligt långt bort och bollen kommer inte att kasta någon synbar skugga alls. Det är ett mycket enkelt experiment att utföra när solen skiner; hålla handen nära en yta och sen föra den längre bort. http://oombedda.haeglund.se/wp-content/uploads/2017/10/penumbra.jpg

Gilla

1) Penumbra: Man står inte i månens skugga (110 km, dvs månens diameter), utan vid sidan av, men i en vinkel där solen fortfarande är skymd till ett visst antal procent.

2) Under totala solförmörkelser så täcker månen hela solskivan, vilket därmed innebär att månskuggan måste vara densamma som månens diameter, dvs 110 km.

Gilla

1) Tänk nu. Vad betyder det att solen är ”skymd” till ett visst antal procent? Rent optiskt?
2) Det där är ju en falsk ekvivalens. Förmörkelsen är total så länge månen täcker solen ur den synvinkel den betraktas. Storleksrelationen mellan månen och dess skugga har bara relevans för ditt resonemang om hur parallella solstrålarna är, inte huruvida månen täcker hela solskivan eller ej (jag kan täcka solskivan med min tumme).
3) Annullära solförmörkelser, hur fungerar de enligt dig? Då står månen mitt framför solen men det blir ändå ingen umbra, alltså synlig skugga. Om solstrålarna är helt parallella så borde det väl fortfarande bli en 110 km bred skugga på jorden?

Gilla

Nej, eftersom solens vinkeldiameter är något större än månens vinkeldiameter vid ringformiga solförmörkelser, så bildas det ingen månskugga (umbra) nånstans.

Förresten, skulle du kunna länka till nån illustration som visar en total solförmörkelse enligt din tolkning?

Ser nu att du postade en illustration den 19 oktober, 2017 kl 08:13, men den är väldigt vilseledande, eftersom solens vinkeldiameter ser 5-6 ggr större ut än månens om man befinner sig långt ifrån där solförmörkelsen träffar jorden. Saken är ju den att oavsett var på jorden man befinner sig, så ska solen och månen alltid se jämnstora ut!

Gilla

Varför bildas det enligt dig ingen umbra vid ringformiga förmörkelser, om solstrålarna är parallella?

Gilla

Jo, eftersom månskugga endast kan bildas när solen totalt täcks av månen, vilket den inte gör vid ringformiga förmörkelser, då solen vid såna förmörkelser har något större vinkeldiameter än månen, och alltså kan det inte finnas något område på jorden som befinner sig i umbra.

Gilla

Men nu förstår du nog inte vad jag menar. Du vet att orsaken till att du ser saker är att ljusstrålar når dina ögon? Så vid ringformiga förmörkelser: om ljusstrålarna från solen bara kommer från kanterna av solen, för att mitten skyms av månen (som väl är större än dina ögon) hur kan solstrålarna från kanterna av solen nå dina ögon?
Om solstrålarna vore absolut parallella så skulle skuggan av månen fortfarande vara lika stor, och förmörkelsen skulle upplevas som total för den som ser den ringformiga förmörkelsen.

Gilla

Hur solljuset kan nå våra ögon vid ringformiga solförmörkelser? Eftersom månskuggan inte längre når jorden, då månen befinner sig för långt bort, så orsakar ju solens strålar som sipprar igenom på kanterna att atmosfären blir ljus, förutom det att solen bara är ca 55 km i diameter, klart att solljuset då når våra ögon.

Gilla

Än en gång: att du kan se hela solen är ett direkt bevis på att solstrålarna inte är fullständigt parallella. Om du tänker dig fullständigt parallella streck från din pupill mot solen, skulle de beskriva ett område på solen som är lika stort som din pupill. Men du ser inte bara ett pupillstort område av solen, du kan se _hela_ solen (eller den sida som är riktad mot jorden). Alltså nås du av strålar från HELA solen, och de strålar som når dina ögon _måste_ ha färdats ”konformigt”, så att säga. (Sen har ju inte _alla_ strålar färdats i en kon, utan hela solen kastar ut strålar åt precis alla håll; jag talade nu bara om just de strålar som når dina ögon.)
Hänger du med? Det är egentligen ganska enkelt.

Gilla

För att förtydliga ännu lite till: om solstrålarna är helt parallella och blockeras av månen, och om månen är 110 km i diameter, kommer skuggan ALLTID att vara 110 km i diameter. Solstrålarna från solens ytterkanter kommer att vara lika åtskilda hela vägen och de kommer aldrig att nå dig om du står där månen är i vägen för solen; en annulär solförmörkelse vore omöjlig om inte solstrålarna kunde färdas icke-parallellt från solskivans ytterkanter till där du står på jorden, där dina pupiller släpper in ljus i ögonen.
Men det är heller ingen som påstår att solstrålarna är helt parallella – förutom du.

Gilla

Frånsett nu hur exakt parallella solstrålarna är…

Din illustration, från den 19 oktober, 2017 kl 08:13, är väldigt vilseledande, eftersom solens vinkeldiameter ser 5-6 ggr större ut än månens om man befinner sig långt ifrån där solförmörkelsen träffar jorden. Saken är ju den att oavsett var på jorden man befinner sig, så ska solen och månen alltid se jämnstora ut!

Kommentar?

Gilla

Ja nu börjar vi nog hitta grunden till problemet, nämligen att du missförstått det där med vinkeldiameter? Illustrationen som du refererar till är inte skalenlig, men illustrerar solens och månens liknande synbara storlek oavsett om man godtar astronomins uppgifter om dess olika storlekar och avstånd, eller om man tror att både solen och månen är betydligt mindre och närmare.
Se på illustrationen igen och titta på spetsen av umbran där den träffar jorden. Det är där du står när du observerar solförmörkelsen. Det är därifrån du mäter vinkeldiametern på solen och månen – vinkeldiametern handlar inte om objektens verkliga storlek utan dess visuella diameter sedd från jorden. Och som du ser på bilden så är umbrans spets i linje med de yttre kanterna av solen och månen – från jordytan ser solen och månen lika stora ut. I verkligheten är avstånden större – särskilt avståndet till solen – men solen är också betydligt större. Resultatet blir detsamma.
Vinkeldiametern är alltså en fråga om perspektiv. Om du håller upp tummen på en armlängds avstånd så har din tumnagel troligtvis en större vinkeldiameter än solen.

Gilla

Du missade att i illustrationen ser solen 5-6 gånger större ut än månen när man befinner sig långt ifrån solförmörkelsen (bortom penumbra), vilket inte är fallet i verkligheten., Oavsett var på jorden man befinner sig, så ska solen och månen se jämnstora ut. Alltså är din illustration väldigt vilseledande och därför blir solstrålarna väldigt icke-parallella i din ilustration, vilket skapar missuppfattningen att månskuggan (umbra) bara skulle utgöra 1/32 av månens diameter…

Gilla

Jag vet inte var du får det från att solen ser större ut från utanför penumbran? Från vår synvinkel när vi ser illustrationen är inte samma sak som vad man ser från jorden. Nu är ju som sagt illustrationen inte skalenlig, men i verkligheten är det ingen enorm skillnad i avstånd beroende på vilken sida av jorden man står på eller hur nära jorden och solen är varandra i sin normala variation, så solen förefaller ungefär lika stor jämt. Man kan rita upp samma kon på illustrationen utan att ha med månen i ekvationen: solljus måste ändå sammanstråla i varje människas ögon för att solen ska synas.
Igen: det är en ganska enkel fråga om perspektiv.

Gilla

Jo, för om man befann sig i området norr om respektive söder om penumbrans gränser (enligt illustrationen), så skulle man visst se solens vinkeldiameter som 5-6 gånger större, till skillnad mot om man befann sig i umbran eller penumbran. Men i verkliga livet så ser solen och månen jämnstora ut både i umbra/penumbra och långt norrut och söderut därifrån.

Slutsats?

Ja, illustrationen är förljugen och vilseledande, då den visar solen med 5-6 gånger större vinkeldiameter, då fakta är att solens och månens vinkeldiameter ser precis lika stora ut, oavsett var på jorden man står.

Alltså måste givetvis måndiametern motsvara månskuggan, dvs 110 km.

Gilla

Varför skulle man se solen som större? Den är i princip på samma avstånd. Förklara.

Gilla

Det är ju fullständigt uppenbart att solen skulle synas vara 5-6 gånger större än månen, när man kommer ut ur umbra/penumbra. Bara att titta på illustrationen.

Gilla

Och igen: du missförstår begreppet vinkeldiameter. Oavsett att illustrationen som sagt inte är skalenlig, så tangerar ytterkanterna på både solen och månen strålarna (ja, de heter så när man pratar vinklar också) som möts i spetsen på umbran. Om man står vid spetsen kommer alla cirklar vars ytterkanter tangerar just de strålarna att ha lika stor vinkeldiameter, oavsett om de är större och längre bort eller kanske en kula på någon meters avstånd: dess SYNBARA diameter är densamma. Det är det ”vinkeldiameter” går ut på, och det är det du verkligen inte verkar förstå.
Det handlar alltså om synvinkel och perspektiv. Inte himlakropparnas verkliga storlek och hur de ser ut från en helt annan synvinkel.

Gilla

Skicka oss en någorlunda skalenlig illustration. Faktum kvarstår dock, att när månen totalt blockar solljuset (endast vid total solförmörkelse), så ska givetvis månskuggan motsvara måndiametern. Månens diameter kan alltså omöjligt vara 3 476 km.

Gilla

Dock undvek du nu att svara på mina frågor. Du är märkbart – och antagligen medvetet? – luddig när det gäller det där med de parallella solstrålarna. Du verkar vilja använda uppgiften – fast ingen någonsin sagt att de är exakt parallella – för att bevisa en sak, fast allt annat du yttrar säger motsatsen.
Så, förespråkar DU exakt parallella solstrålar eller ej? För vetenskapen gör det ju _inte_.

Gilla

Även om solstrålarna inte skulle vara perfekt parallellla, så skulle måndiametern fortfarande motsvara månskuggan ganska väl.
Se denna skiss:
http://www.ladda-upp.com/bilder/87615/skugga
Följer du tråden kring detta på Flashback?

Gilla

Men förklara då (gärna med en liknande skiss) hur en ringformig månförmörkelse – där ingen umbra når jorden – fungerar.

Gilla

Förklara då hur dessa solstrålar fungerar, ifall solen befinner sig 150 miljoner km från oss:

https://www.theflatearthsociety.org/forum/index.php?topic=62876.0

Gilla

Ett ord, Snilleblixt: perspektiv.

Gilla

Crepuscular rays bevisar att solen är mycket närmare jorden än vad vi fått lära oss:

Gilla

Och igen: förklara hur en ringformig solförmörkelse (utan umbra) fungerar.

Gilla

Att det inte blir någon månskugga, beror på att solens vinkeldiameter vid ringformiga solförmörkelser överstiger månens vinkeldiameter. Med tanke på att solens storlek är hälften av månens storlek (månen dock dubbelt så långt bort), så gör det att vi inte kan få någon månskugga ens i centrum av fenomenet, då solen är så liten. Solstrålarna är alltid parallella.

Gilla

Kära läsare: Sluta titta på falska skisser och illustrationer. Gå ut i solskenet och försök att få en basketboll kasta en skugga liten som en pingisboll. I riktigt dagsljus, i verkliga livet, orsakar inte objekt mindre skuggor än sig själva, för att inte tala om 32 gånger mindre som NASA hävdar att månskuggan är jämfört med månen…

Gilla

1) ”Att det inte blir någon månskugga, beror på att solens vinkeldiameter vid ringformiga solförmörkelser överstiger månens vinkeldiameter. […] Solstrålarna är alltid parallella.”
Men varför blir det då ingen skugga? Månen skymmer ju fortfarande lika stor mängd parallella strålar?!? Din förklaring hänger inte ihop, Snilleblixten!
2) ”Med tanke på att solens storlek är hälften av månens storlek (månen dock dubbelt så långt bort), så gör det att vi inte kan få någon månskugga ens i centrum av fenomenet, då solen är så liten.”
Vänta, VAD?!?!?!? Är solen mindre och längre bort? Hur kan månen då förmörka solen över huvud taget?!?!?!?!? Din förklaring hänger inte ihop ALLS, Snilleblixten!!!

Gilla

Och jag skulle lägga till, till ”hur kan månen förmörka solen över huvud taget” (om den är längre bort), hur kan ringformiga solförmörkelser ske över huvud taget, om solen både är mindre än månen, och… framför?
Din förklaring hänger inte ihop på något sätt och vis över huvud taget, Snilleblixten!

Gilla

1) Att det inte blir någon skugga beror på att solljuset som sipprar igenom orsakar solsken. Månskugga endast när solens strålar totalt blockade.

2) Nej, jag skrev att månen är längre bort. Men eftersom månen är dubbelt så stor, så blir den synliga vinkeldiametern densamma av solen och månen.

Saken är den att månen bakom solen blockar ljuset från den stora kosmiska solen under solförmörkelser. Vår lokala sol är nämligen bara en reflektor, reflekterar ljuset från den stora kosmiska solen. Under solförmörkelser då månen bakifrån blockar den ursprungliga ljuskällan, så kan inte vår sol reflektera något från den källan.

Gilla

1) Vad då, ”sipprar igenom”? Vilken riktning har dessa solstrålar? Om de alla färdas parallellt så måste månen fortfarande orsaka en 110 km bred umbra (enligt dina mått). Annars måste ju strålarna som ”sipprar igenom” ändra riktning INÅT och lysa upp det som annars skulle vara skuggan på jorden – med andra ord, strålarna rör sig koniskt, inåt.
2) Månen är större än, och bakom, solen (som bara är en reflektor) men blockerar den RIKTIGA solen som är ÄNNU större och längre bort… nä du, nu börjar du snurra till det mer än lovligt. Och ingen av dina tidigare illustrationer har visat det där. För att, misstänker jag, det inte går att illustrera på ett trovärdigt sätt.
Jag har starka känslor av att din tro gör före dina tankar. Du skulle kunna förstå hur det egentligen hänger ihop (enligt vetenskapen, som _faktiskt_ hänger ihop) men då skulle grunden för tron trilla sönder.

Gilla

Jo, men eftersom det sipprar igenom vid sidan om solen under ringformiga förmörkelser, och solen är hälften av månens diameter, dvs 55 km, och att det är mer än 55 km som är synfältet när man tittar upp mot himlavalvet, så innebär ju det att solstrålarna som sipprar förbi, gör att hela atmosfären lyses upp, dvs ingen umbra syns till.

Gilla

OK, det där låter helsnurrigt (särskilt i och med att det man ser tydligast av allt är att solen är uppenbart större än månen samt bakom densamma, och att det fortfarande inte kan vara tal om parallella solstrålar) och skulle behöva en hel del bevisning. Men det har du nog inte, och jag har nog svårt att ta dig bara på ditt ord… 😉

Gilla

Angående ”crepuscular rays” så verkar det som att du behöver en grundkurs i perspektiv. Om (relativt) parallella strålar kommer från ett objekt som är så långt borta att det bara lite mer än en punkt på himlen, så kommer självklart strålarna att se ut som att de sprider sig utåt från den punkten. Parallella linjer ser ut att närma sig varandra med avståndet. Synvinkel och perspektiv, Snilleblixten. Enkla saker. http://blogs.discovermagazine.com/badastronomy/2011/11/02/crepuscular-rays-are-parallel/#.WfUHIxO0NE4

Gilla

Kolla för övrigt gärna upp fenomenet ”anticrepuscular rays” – det är när crepusculära strålar sträcker sig över hela himlavalvet och därför möts igen i motsatt väderstreck!
http://www.google.com/images?q=anticrepuscular+rays

Gilla

Och det är anticrepuscular rays som är nyckeln till den södra stjärnhimlens rotation:

Gilla

Oj, HÄR kan man tala om vilseledande illustrationer. Videon växlar hej vilt mellan olika kartprojektioner av jorden, till exempel. Den försöker förklara stjärnhimlens rotation på södra halvklotet genom den där crepusculära-strålar-förklaringen, men dels så är ju södra halvklotet i er teori den yttre delen av en skiva, en ring, liksom – men när videon ska förklara den där motsatta rotationen av stjärnhimlen så växlar filmen till en konventionell projektion av världen. Rörelserna som beskrivs där stämmer inte alls överens med beskrivningarna av hur solen rör sig över den vanliga ”plattsjordskivan”. Den gör också det absurda påståendet att Sigma Octantis, södra polstjärnan, roterar runt stjärnhimlen/jordskivan men p.g.a. perspektivet _ser ut_ som om den står stilla i söder… vilket blir helknasigt med plattsjordsprojektionen då söder är åt alla håll utåt från jordskivan, när nordpolen är i mitten. Så för att knyta an till gubbarna som står åt olika håll i slutet av filmen, så skulle de (om de färdades längre söderut, närmare kanten) se samma stjärna rakt fram. Vart de än tittade med norr i ryggen.
Så fungerar faktiskt inte perspektiv.
Och det är ju intressant att perspektiv fungerar nu för att förklara crepusculära strålar, men annars ska strålarna visa att solen måste vara _nära_ jorden, eftersom de _inte_ är parallella?
Dessutom är ju inga av de illustrerade solstrålarna på videon parallella?
Minst sagt schizofrent; det är _ingenting_ som håller ihop i era teorier och beskrivningar!

Gilla

”solens vinkeldiameter vid ringformiga solförmörkelser överstiger månens vinkeldiameter […] solens storlek är hälften av månens storlek (månen dock dubbelt så långt bort) […] då solen är så liten. Solstrålarna är alltid parallella.”

Jag tror du blir tvungen att rita någon sorts diagram över det där, för det hänger inte ihop på något endaste sätt, och jag tror inte du har så många andra plattjordare med dig på samma tåg heller. Men en ritning skulle kanske hjälpa. Lycka till.

Gilla

Varför skulle månen över huvud taget kasta någon skugga (hitåt) om den är på andra sidan om ljuskällan?

Gilla

Saken är den att månen bakom solen (månen är dubbelt så stor som solen men samtidigt dubbelt så långt bort, därav att de ser lika stora ut) blockar ljuset från den ursprungliga kosmiska solen under solförmörkelser. Vår lokala sol är nämligen bara en reflektor (finns flera i vårt lokala universum, Brahma-ägg), reflekterar ljuset från den stora kosmiska solen. Under solförmörkelser då månen bakifrån blockar den ursprungliga solära ljuskällan, så kan inte vår sol reflektera något från den källan.

Gilla

Men inget av detta nämner du i din originalpost, och det finns inga ordentliga redogörelser eller ritningar över hur det skulle funka eller se ut. I dina exempel som ska motbevisa det du kallar ”Nasas bild” (som egentligen är hela den moderna astronomins bild, konsekvent och vetenskapligt bevisad) tar du upp måne framför sol. Först när man visar hur icke-helt-parallella solstrålar, umbra och penumbra är fullkomligt konsekventa delar av den sammanhängande astronomiska förklaringen till hur allt hänger ihop (och hur man med enkla experiment verkligen _kan_ se att skuggor blir suddigare – får synlig penumbra – med större avstånd från ytan som skuggan kastas på) går du några steg längre och drar fram det här med reflektorn och grejer. Vilket _fortfarande_ inte förklarar eller bevisar din ståndpunkt: det du kallar för att solljus ”sipprar igenom” visar ju genast att solstrålarna är icke-parallella. Annars skulle de som sagt inte nå dina ögon.

Gilla

Med tanke på att solen bara är ca 55 km i diameter (hälften av månen), så är det inget konstigt att man ser det sipprande solljuset.

Gilla

Det hänger fortfarande inte ihop. Oavsett om det är nån reflektor inblandat eller ej så skymmer månen solen och måste sålunda vara i vägen för solstrålarna på något sätt, och att solen skulle vara mindre förklarar inte på något sätt hur strålar skulle ”sippra igenom”. Och det förklarar inte på något sätt ringformiga solförmörkelser. Med parallella solstrålar som på något sätt lyckas mötas i ditt öga.
Ritning, tack!

Gilla

Står beskrivet i de heliga skrifterna att månen är större och längre bort än solen, men där har du en poäng kring de ringformiga solförmörkelserna, vilket talar för att månen är närmare än solen. Dock är fortfarande solstrålarna givetvis parallella, det kan vi inte komma ifrån, Magnus.

Gilla

Det måste förstås inte vara du som gör ritningen, men om det här är så självklart och vetenskapligt så borde det ju redan finnas förklarat på ett konsekvent och övertygande sätt? Inte bara som ”se, här står det ‘parallella strålar’ på ett ställe så då måste hela den moderna vetenskapen vara fel”, liksom? 😉

Gilla

EXPERIMENT MED TENNISBOLL – BEVISAR ATT SKUGGOR INTE ÄR KONFORMADE

Tennisboll: 6,7 cm i diameter, skymmer solen helt till ett avstånd på lite drygt 7 meter.

Tennisbollens umbra vid husfasaden 6,7 cm = Tennisbollens diameter

Umbra vid 1 meter = 6,7 cm

Umbra vid 2 meter = 6,7 cm

Umbra vid 3 meter = 6,7 cm

Umbra vid 4 meter = 6,7 cm

Umbra vid 5 meter = 6,7 cm

Umbra vid 6 meter = 6,7 cm

Umbra vid 7 meter = 6,7 cm

Enligt den flummiga konformsteorin så ska umbra minska ju längre bort man håller tennisbollen (redan vid 4 meter så ska umbran vara mindre än 3 cm, efter 7 meter ingen umbra alls), men mitt experiment bevisar att skuggan från ett objekt ute i solskenet inte blir mindre och mindre ju längre bort det befinner sig.

Slutsats?

Jo, eftersom tennisbollen inte påverkades det minsta av att solen är 1,6 miljarder gånger större än tennisbollen, den hade konstant storlek på sin umbra (ingen konformad skugga bildades), så ger ju det vid handen att även månen torde ha konstant storlek på sin umbra (110 km – månens diameter), dvs månskuggan blir aldrig konformad, och därmed kan månens diameter omöjligt vara 3 476 km, som NASA påstår.

Gilla

Jag tror inte att du riktigt läste vad jag skrev? Jag frågade efter någon sorts ritning som förklarade hur solstrålarna kan färdas på det sätt som du säger. Din beskrivning av tennisbollexperimentet gör inte alls det. Den förklarar heller inte hur ringformiga solförmörkelser fungerar. Dessutom motsägs det av allt jag själv sett, inklusive bilden jag lade upp där man ganska tydligt kan se hur skuggan av min arm blir suddigare ju längre från väggen den är.
Försök igen. Eller, försök över huvud taget, för du försökte ju inte alls göra nåt av det jag frågade efter! 🙂

Gilla

Fortfarande, enligt vetenskapen om skuggor, så kan inte en skugga bli mindre än dess objekt, alltså måste månen vara 110 km i diameter:

Gilla

Jo, eftersom månen befinner sig längre bort från jorden under ringformiga solförmörkelser, så har ju solen vid sådana solförmörkelser större vinkeldiameter än månen (ingen månskugga då), medan vid totala solförmörkelser så är vinkeldiametrarna exakt lika, 0,53 grader vs 0,53 grader, vilket gör att månen totalt skymmer solen och alltså uppstår månskugga. Eftersom månskuggan är 110 km, så är givetvis måndiametern också 110 km.

Gilla

Rita en bild. Med parallella solstrålar. Sen kan vi kanske komma vidare.

Gilla

Etablerat som ett vetenskapligt faktum:

https://physics.stackexchange.com/questions/155075/what-makes-suns-light-travel-as-parallel-beams-towards-earth

Gilla

Nu talar ju alla andra ”vetenskapligt etablerade fakta” emot dina förklaringar… men du har hittat _en_ sida där du tycker att det bevisas att absolut parallella solstrålar är ett vetenskapligt faktum?
Om du ändå hade läst resten av sidan… (versaler är mina betoningar)
”Rays are going in all directions, but the further a planet is from the Sun, the smaller the arc of the Sun’s rays that intercept the planet. The earth is far enough away for the rays to be considered parallel IN THIS CASE.”
”They are not sent in any parallel order, they’re sent in every possible direction! The ones that are intercepted on earth’s surface, correspond to a very small solid angle, for which all rays CAN be considered ROUGHLY as parallel.”
”In short, rays coming from a points aa on the star’s disk, reach on the Earth two points, A and B, and so do rays from another point bb from the star’s disk.”
”Now, the Earth is larger than a point, and the Sun is larger than the Earth, so the average of all the rays that leave the Sun and hit the Earth actually CONVERGE, but because the Earth is so small and so far away (i.e. it subtends a very small angle from the Sun) the rays are almost completely parallel, coming uniformly from the direction of the sun.”
Så ingenstans här står det om _absolut_ parallella strålar. Men det tror jag faktiskt att du vet, det är bara det att detta är enda sättet för dig att låna lite ”vetenskaplighet” åt din egen tes.

Gilla

Det enda som är absolut i den materiella världen är döden. Därnäst kommer solens parallella strålar!

Gilla

Det där är ju inte på något sätt ett ordentligt svar på vad jag skriver.

Gilla

Som sagt, eftersom vetenskapsmän själva säger att solstrålarna är parallella, så tar jag fasta på det.

Gilla

Här är både fotobevis och filmbevis på kärnskugga och halvskugga.

Det som gäller här är:
En stolpe med samma diameter där jag kollar skuggan.
Låter skuggan falla på en stor vit kartong.
Ritar in två streck på kartongen, den visar diametern på stolpen.
Jag tar och går från stolpen och ser då hur kärnskuggan blir mindre och mindre ju längre ifrån jag går.

Första bilden visar olika kort. Varje kort nedanför har jag gått en bit längre ifrån stolpen.
Den är väldigt hög så ni får skrolla ner för att se allt.

Bild 1: http://imgbox.com/RtOlPisK

Här är en film där jag går längre och längre ifrån stolpen. Man ser hur kärnskuggan minskar medans halvskuggan faktiskt blir bredare. Vid skrivande stund är det inte säkert filmen har konverterats färdigt för Vimeo, så den kommer väl fungera tillslut hoppas jag!

Film: https://vimeo.com/241524964

Här är två bilder till. Bild 2 är för att visa avståndet jag har placerat kartongen.
Bild 3 visar hur liten kärnskuggan är.

Bild 2: http://imgbox.com/PMnWyRBP

Bild 3: http://imgbox.com/U7BoJddA

Hoppas vi har bevis nog för att få vissa tvivlare här att inse existensen av kärnskugga och halvskugga!

Gilla

Här följer ett experiment som motsäger ditt!

EXPERIMENT MED TENNISBOLL – BEVISAR ATT SKUGGOR INTE ÄR KONFORMADE

Tennisboll: 6,7 cm i diameter, skymmer solen helt till ett avstånd på lite drygt 7 meter.

Tennisbollens umbra vid husväggen 6,7 cm = Tennisbollens diameter

Umbra vid 1 meter = 6,7 cm

Umbra vid 2 meter = 6,7 cm

Umbra vid 3 meter = 6,7 cm

Umbra vid 4 meter = 6,7 cm

Umbra vid 5 meter = 6,7 cm

Umbra vid 6 meter = 6,7 cm

Umbra vid 7 meter = 6,7 cm

Enligt den flummiga konformsteorin så ska umbra minska ju längre bort man placerar tennisbollen (redan vid 4 meter så ska umbran vara mindre än 3 cm, efter 7 meter ingen umbra alls), men mitt vetenskapliga experiment med tennisbollen bevisar att skuggan från ett objekt ute i solskenet inte blir mindre och mindre ju längre bort det befinner sig.

Slutsats?

Jo, eftersom tennisbollen inte påverkades det minsta av att solen är 1,6 miljarder gånger större än tennisbollen, den hade konstant storlek på sin umbra (ingen konformad skugga bildades), så ger ju det vid handen att även månen torde ha konstant storlek på sin umbra (110 km – månens diameter), dvs månskuggan blir aldrig konformad, och därmed kan månens diameter omöjligt vara 3 476 km, som NASA påstår.

Gilla

Du hittar ju bara på att du gjort detta test…
Sedan kan du rapa upp lögnen om att du gjort detta test i evigheter…
Du har inte gjort testet du påstår du har gjort…

Gilla

Jazzil, med tanke på att du ljuger mig och läsarna rakt i ansiktet, att jag inte ska ha gjort detta test med tennisbollen, visar att du inte är seriös, varför jag raderade resten av ditt inlägg.

Varför ska jag publicera dig, när du uppenbart inte är intresserad av sanningen?

Du kan själv göra testet på två röda. Du behöver bara en tennisboll och en husvägg, under en solig dag, så kan du själv få bevis för att mitt test stämmer och är giltigt, vilket bevisar att månskuggan inte kan vara konformad!

Gilla

Snilleblixten, Jazzil har ju gjort exakt det experimentet fast med en stolpe i stället för en boll, och han visar upp resultatet på bild och film – du gör ingetdera? Utan är bara oförskämd? Medan du duckar alla mina frågor och i princip ignorerar min kommentar där jag visar att den _enda_ källan du har för påståendet att ”parallella strålar är vetenskapligt fastslaget” är totalt missuppfattad/missbrukad av dig?
Det är ju helt klart _du_ som inte är seriös i den här diskussionen. Och det är tydligt för alla som läser. (Som om det inte vore det redan från första början…)

Gilla

Han had ändrat på min text!! Gått in och raderat ut mina bilder på en boll som visar kärnskugga och halvskugga. Han börjar bli desperat nu.

På Flachback är han tyst nu då han inte kan rasta ut mina bevis.

Tagit skärmavbild på mitt nya inlägg nu, så jag har bevis på att han går in i andras texter och ändrar om!

Gilla

Lögn, jag har inte ändrat några texter eller raderat några bilder. Halvskugga finns överhuvudtaget inte, antingen är det skugga eller så är det i närheten av skugga, vilket kallas penumbra. Halvskuggor och trekvartsskuggor förekommer helt enkelt inte under solförmörkelser!

Tyst på Flashback?

Moderatorn gason raderar ju nästan hälften av texterna jag publicerar i min egen tråd, och ger mig en massa trams-varningar, trots att jag inte bryter mot några regler. En lögn till från din sida, och jag blockar dig. Får vara nog med oförskämdheter.

Varför blir du så aggressiv och butter, bara för att jag ger bevis för att månen inte är 3 476 km i diameter, utan endast 110 km?

Gilla

Har gjort experimentet med tennisbollen, och det bevisar att ingen som helst konformad skugga uppkommer!
Film?
Hur ska jag kunna ge dig film när jag inte äger en endaste kamera, aldrig gjort?

Gilla

Tennisbollen motsäger stolpen, Kan inte visa upp vare sig bilder eller filmer då jag inte äger någon kamera, aldrig ägt nån kamera. Eratosthenes experiment till exempel baserade sig på att solstrålarna är parallella. Tänker inte ändra mig, bara för att du vill det. Måste kännas jobbigt, nu när det bevisas att månen bara är 110 km i diameter.

Gilla

Duger denna boll. Visste ju att du skulle dra upp det så jag tog enbart stolpen först att se din reaktion.
Varför tror du det spelar någon roll om det är en boll eller stolpe?

Men här har du din boll:

Bild 4: http://imgbox.com/5TEjJwLQ

Bild 5: http://imgbox.com/RUa9TgR6

Bild 6: http://imgbox.com/MzSPSi0Z

Nå, du ser på bild 4, 5 och 6 förekomsten av en kärnskugga och en halvskugga från bollen. Och du ser på bild 6 att stolpen visar samma tendens som från bollen.

Vad ska du skylla på nu? Du har inte gjort testet du påstår du har gjort. Så enkelt är det. Och du har ingen mobil med kamera menar du…

Har tagit skärmdump på detta i lägg så du inte raderar ut det eller ändrar i texten så du förfalskar det jag skriver. Du gjorde ju det förut!

Gilla

1. Ser ingen ”halvskugga” nånstans.

2. Ren och skär lögn att jag inte ska ha gjort testet. Du kan själv duplicera det, och se att det stämmer. Men du vågar väl inte, eftersom det skulle tvinga dig att ändra på din världsbild.

3. Stämmer, har aldrig haft någon kamera, vare sig i mobil eller något annat.

4. Du får ta hur många skärmdumpar du vill, men du kommer aldrig kunna motbevisa att månens diameter är 110 km.

5. Ännu en lögn från din sida, har aldrig ändrat eller förfalskat något. En oförskämdhet till och du är väck. Nu har jag varnat dig, så det är ingen idé att lipa sen…

Gilla

Ska hålla god ton. Det är ju faktiskt din blogg, ska inte vara otrevlig. Du har helt rätt i det.

Har i alla fall gjort ett nytt test som är lite mer tydligt. Vad anser du själv varför skuggan blir mindre i bild 2? För det är detta som är kärnskuggan jag pratar om.

* En fotboll ca 21.4 cm i diameter.
* En vit pappkartong där jag rätt slarvigt har ritat runt ett streck för att ha ungefär koll på bollens storlek.
* En tummstock som visar diametern på skuggan (=kärnskuggan + halvskuggan).
* En Canon EOS 6d med ett 35 mm fast objektiv.
* Bländaröppning F13 på båda bilderna.
* Slutartid 1/128 sekunder på båda bilderna.
* ISO 100 på båda bilderna.
* Första bilden tagen riktigt nära kartongen där man ser diametern på skuggan.
* Andra bilden 7 meter och 30 cm ifrån pappkartongen, står med bollen så högt jag bara kan. Då togs kortet med 10 sekunders självautomatik.
* Tredje bilden visar vart jag stod när jag höll upp bollen. Den bilden tog jag med min mobilkamera.

Bild 1: http://imgbox.com/ZCTCo0NH
Bild 2: http://imgbox.com/DDQR857G
Bild 3: http://imgbox.com/lq1eRoFP

Anledningen till att jag använder samma slutartid (1/128), samma bländaröppning (F13) och samma ISO (100) är för att man ska se den exakta skuggförändringen.

Jag står alltså 7.30 meter ifrån papplådan. Och det är 0.925 cm förminskning av kärnskuggans diameter per meter.
Så slår vi lite på höft så blir det alltså

7.30 meter * 0.925 cm = 6.7525 cm

Alltså ska kärnskuggan ha minskat med ca 6.75 cm i diameter från bild 1 till bild 2.

21.4 cm – 6.75 = 14.65 cm

Alltså ska kärnskuggan vara ca 14.65 cm i diameter på bild 2.

Och vad ser vi på bild 4????

Bild 4: http://imgbox.com/rts66e2Q

18.5cm – 3.6 cm = 14.9 cm

Gilla

Tack! Ser dock fortfarande inga ”halvskuggor” nånstans”… Kärnskugga är en så otroligt töntig benämning, då en skugga aldrig kan vara mindre än en skugga. Såg du till några halvskuggor eller trekvartsskuggor från bluffresorna till månen? 🙂

Givetvis motsvarar månskuggan på 110 km månens diameter, elementär astrofysik!

Gilla

Om vi struntar i detta med ”halvskuggan” en stund…

Hur förklarar du att skuggan på bild 2 är mindre än bild 1 när det är exakt samma boll som kastar skuggan? Enda skillnaden är avståndet från den vita pappkartongen? Varför bli det så?

Bild 1: http://imgbox.com/ZCTCo0NH
Bild 2: http://imgbox.com/DDQR857G

Gilla

Är bilderna tagna ute i solen, dvs samma betingelser som med månen?

Hur stor var bollen?

Vilka var avstånden i bild 1 och bild 2?

Gilla

Jazzil kom med ännu en lögn, så jag raderade hans inlägg!

Så här skrev han i början:

”Jag har gjort testet nu. Vågar du lägga upp detta test??? Nu har du ju lagt in så du måste kontrollera alla inlägg innan dom publiceras. Och känner jag dig rätt kommer du inte våga publicera denna text som kommer nu.”

Till saken hör att jag INTE lagt in att kontrollera alla inlägg innan dom publiceras, så hans inlägg kom in, men eftersom den desperata Jazzil drog ännu en lögn, så kommer jag härmed att stänga av honom. Jag varnade honom innan!

Gilla

Kanske var så då jag inte hade något konto utan enbart ett namn. Skrev in ett inlägg, tryckte ”skicka kommentar” och det var som inget hände… Sorry i så fall.

Gilla

Ok. Tack vare dig så har jag nu satt inställningarna på förhandsgranskning, så alla som skriver nåt granskas först. Jag hålls ju dessutom ansvarig för allt som publiceras, svensk lag, så säkrast att förhandsgranska allt först. Loggar inte in på bloggen varje dag, så ibland kan det ta tid innan jag publicerar kommentarer.

Gilla

Bör tilläggas att en stor del av mina kommentarer som jag publicerat i min tråd kring detta ämne på Flashback har raderats av den yttrandefrihetsbekämpande moderatorn gason (hört anklagelser om att han som moderator använder sig av troll-konton i diskussionerna), tillika ”grindvakt” på konspirationsforumet. Dessutom har han gett mig ett par vansinniga varningar, trots att jag inte brutit mot några som helst regler. Målet verkar vara att ånyo få mig avstängd från Flashback. Jag gör därmed bäst i att inte längre posta något i de forum där gason modererar…

Gilla

Flashback-moderatorn Gason raderade nu senast mitt inlägg kring experimentet med tennisbollen (som ju bevisar att månskuggan inte kan vara konformad och att måndiametern därmed är 110 km), som löd så här:
.

EXPERIMENT MED TENNISBOLL – BEVISAR ATT SKUGGOR INTE ÄR KONFORMADE

Tennisboll: 6,7 cm i diameter, skymmer solen helt till ett avstånd på lite drygt 7 meter.

Tennisbollens umbra vid husväggen 6,7 cm = Tennisbollens diameter

Umbra vid 1 meter = 6,7 cm

Umbra vid 2 meter = 6,7 cm

Umbra vid 3 meter = 6,7 cm

Umbra vid 4 meter = 6,7 cm

Umbra vid 5 meter = 6,7 cm

Umbra vid 6 meter = 6,7 cm

Umbra vid 7 meter = 6,7 cm

Enligt den flummiga konformsteorin så ska umbra minska ju längre bort man placerar tennisbollen (redan vid 4 meter så ska umbran vara mindre än 3 cm, efter 7 meter ingen umbra alls), men mitt vetenskapliga experiment med tennisbollen bevisar att skuggan från ett objekt ute i solskenet inte blir mindre och mindre ju längre bort det befinner sig.

Slutsats?

Jo, eftersom tennisbollen inte påverkades det minsta av att solen är 1,6 miljarder gånger större än tennisbollen, den hade konstant storlek på sin umbra (ingen konformad skugga bildades), så ger ju det vid handen att även månen torde ha konstant storlek på sin umbra (110 km – månens diameter), dvs månskuggan blir aldrig konformad, och därmed kan månens diameter omöjligt vara 3 476 km, som NASA påstår.

Gilla

Obestridliga filmbevis för att månen inte är större än 110 km, dödsstöten för NASA:s månbluff:
.

Gilla

Signaturen Jazzil/jazzilblog har gjort bort sig, avslöjat sig själv som ett troll (på Flashback, där han ljög om att han har foton från 1995-96 med strimmor från flygplan, trots att chemtrailandet i Sverige började först kring år 2000), varför hans s.k. experiment vad gäller månskuggan inte kan vara annat än hittepå!

Mitt experiment med tennisbollen bevisar alltså att månskuggan inte kan bli konformad. Alltså måste månens diameter vara 110 km, precis som dess skugga på jorden under totala solförmörkelser!

Gilla

Hej Snilleblixten

Jag har en väldigt viktig fråga till dig, har du gått och blivit antisemit?

För du har delat en bild på din twitter som hänvisar till att judarna styr allt och är ansvariga för falseflags och alla lögner. Om svaret är Ja på frågan, så har jag en ännu viktigare fråga.

Varför stöttar du inte SMR?

Gilla

Antisemit? Semit? Tror inte på raser vad gäller människor!

Bild på Twitter? Hur ser den bilden ut?

Stötta Sveriges Muslimska Råd?

Gilla

EXTRA !!! EXTRA !!! EXTRA !!!

Flashback-moderatorn ”Gason” straffade mig alldeles nyss med en varning och ½-års avstängning när jag postade följande inlägg som svar till desinformatören och yrkesförnekaren ”Madtop” (ett av gason´s multipla trollkonton) i min Flashbacktråd kring detta ämne. Till saken hör att han aldrig delar ut varningar till förnekarna som tramsar och trollar sönder trådarna i konspirationsforumet:

https://www.flashback.org/t2877357
.

TILL SKILLNAD FRÅN DIG, SÅ HAR JAG INGA FÖRUTFATTADE MENINGAR…

Med förutfattade meningar kommer man ingenstans med vetenskap!

En riktig vetenskapsman har inga förutfattade meningar…
.

JAG HAR GJORT EXPERIMENTET, DU HAR INTE GJORT DET !!!

Eftersom du måste ha insett att utfallet blir att skuggan från tennisbollen inte minskar, så vägrar du göra samma experiment, för det skulle stjälpa hela din förvrängda världsbild…

Det riktigt intressanta och avslöjande i sammanhanget är att tusentals av läsarna i tråden kunnat upprepa mitt experiment under mer än en månads tid sen jag själv gjorde det, men INGEN, jag upprepar, INGEN har meddelat att jag har fel, att skuggan från tennisbollen skulle minska…

Vad säger detta dig?

Tänk logiskt nu…
.

ATT SKUGGAN FRÅN TENNISBOLLEN INTE MINSKAR, MOTSÄGER ER FLUMMIGA KONFORMSTEORI !!!

Okej?

Återigen: Finns det NÅGON av läsarna i tråden som fått det till att skuggan från tennisbollen skulle minska när man rör sig bort från husväggen?

Någon?

Väntar med spänning på att någon endaste individ kommit fram till ett annat utfall än det jag fått…

Lär inte hända…

Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: